Hästar har bidragit till att utveckla våra samhällen. Det fanns nämligen en tid när vi inte hade tillgång till motordrivna fordon. Människor har nästan alltid haft ett stort behov av att transportera saker. Utan bärhjälp hade de logistiska projekten blivit omöjliga att genomföra. Men hur kan hästar hjälpa flyktingar på 2000-talet?
Många djur har en lugnande inverkan på oss människor. Lägg därtill att många djur har ett stort behov av skötsel och mänsklig omvårdnad. Hästar faller under både dessa kategorier, och då har vi inte ens nämnt deras värde i monetära termer.
Många flyktingar kommer med traumatiserade minnen från krigszoner. De behöver därför hjälp med att bearbeta dessa minnen. Detta kan man göra på olika sätt. Ett sätt är att hitta en meningsfull vardag där man tar hand om andra människor eller djur.
Just hästar har visat sig passa bra för flyktingar. De ger ett lugn och det finns alltid mycket att göra i stallen. Många ägare är dessutom glada över den hjälp de kan få. Att äga en häst är nämligen ett stort åtagande som kräver mycket tid och engagemang. Om man dessutom har ett vanligt heltidsjobb kan det vara svårt att få tiden till att räcka till.
Idag finns det en stor industri kring ridsport. Som åkare vill du hela tiden utvecklas. Med hjälp av Ryttarcare kan du bli ännu skickligare. Som åkare vill du dessutom fokusera på det som du är bra på. Du kanske varken har tid eller lust att syssla med underhåll.
Som du märker finns det ett stort behov av hjälpredor i stallen. Personer som nyss har kommit till Sverige passar väldigt bra i denna miljö, och de får dessutom möjligheten till att känna sig behövda.
Hästarnas olika behov
- Hästarna äter ofta, men de är inte särskilt stora i maten. Någon behöver därför se till att de alltid har tillgång till mat, vilket kan vara svårare under de kalla månaderna. En ensam stallägare kanske inte har tid till att hela tiden fylla på med mat om denne äger flera djur.
- Hästarna behöver dessutom röra på sig varje dag. De behöver dock inte röra på sig lika mycket som man kanske kan tro. En hjälpreda i stallet kan se till att de får komma ut minst en gång per dag. Hagen är en viktig plats för detta, men ibland behöver man övervaka djuren, även om de befinner sig inom ett inhägnat område.
- Sömn är en annan viktig faktor. Deras sömnbehov är inte särskilt stort. För många räcker det med 5 timmars sömn per dag. Lägg därtill att de tenderar att sova i kortare perioder åt gången.
- De behöver dock tillgång till en ren sovplats där de kan lägga sig ned. Det brukar finnas dedikerade platser för detta i stallet. Samtidigt brukar man behöva städa undan varje dag så att de inte behöver sova och vara i en lortig miljö.
- Slutligen bör det tilläggas att hästar trivs bra i grupp. De kommunicerar med de andra i flocken och de anpassar sig enkelt till andras behov. Av den anledningen är det vanligt att man använder ett gemensamt stall så att det finns goda möjligheter till social samvaro.
Alla dessa behov skapar som sagt mycket arbete. Vi har nog alla träffat någon som äger en häst. Den personen tenderar att spendera mycket tid i stallet. Som vi har nämnt tidigare i den här artikeln skulle dessa ägare förmodligen inte säga nej till en hjälpreda.
Hur detta ämne beskrivs i de stora medierna
Sveriges Radio tar upp hur flyktingar hjälps av hästar. De lyfter många av de faktorer som vi har skrivit om i den här artikeln. I det här fallet handlar det dock inte om vuxna personer. Några lokala ungdomar har istället börjat jobba för att flyktingbarn ska få samma möjlighet som dem, d.v.s. att rida och lära sig hur man tar hand om en häst.
Detta är givetvis ett bra initiativ ur flera perspektiv. En viktig faktor är att barnen kommer in snabbare i samhället. De får svenska vänner och de får tala det nya språket på en daglig basis. De får också lära sig något som de kan ha nytta av i framtiden. Hästar och ridsport är en stor industri och det kan på sikt finnas möjligheter till att göra karriär inom yrket.
Just karriärsutsikter är kanske inte den främsta anledningen till att de ska få rida. Vi har redan nämnt att många kommer hit med svåra minnen från hemlandet. Ibland lyckas barnen hantera detta bättre. Deras uppfattning av verkligheten är begränsad och de tenderar att kunna gå vidare fortare. Vuxna kan inte på samma sätt gå vidare från saker och ting.
Hemmamiljön för barnen kan därför vara svår, även om föräldrarna gör sitt bästa. I dessa fall är det extra viktigt att barnen får komma ifrån hemmet någon gång per dag. Detta kan också vara bra för föräldrarna som kan behöva avlastning.
Det finns med andra ord flera anledningar till att detta initiativ är viktigt, speciellt med tanke på att föräldrarna har begränsade kontakter i det nya landet. Hur ska de egentligen kunna aktivera sina barn om de själva saknar energi? De har förmodligen inte släktingar och vänner de kan ringa för att få hjälp.
Ridning som fritidsintresse
Enligt Expressens artikel faller ridlektioner under friskvårdsbidraget. Trots detta verkar endast en minoritet av svenskarna syssla med ridning som fritidsintresse. I den här artikeln har vi redogjort för hästarnas lugnande inverkan på människor.
Vi har också skrivit om deras behov av omvårdnad och närhet. Alla dessa faktorer är värdefulla för stora delar av befolkningen, inte bara dem som bär på traumatiska minnen. Vi har dock varit tydliga med att ridning är en dyr hobby, och det är ännu dyrare om man äger en egen häst.
Det är därför bra att det finns goda krafter i samhället som vill att alla ska få prova på ridning. Speciellt när dessa krafter representeras av barn som vill att andra barn ska få samma möjligheter som dem.
Detta blir ännu viktigare på grund av den svenska ensamheten och dess olika problem.